Vi är ett nationellt högteknologiskt företag. För närvarande finns det många typer av självvävda och kooperativt bearbetade tyger, inklusive mikrofibervarpstickad handduksduk, väftstickad handduksduk, korallfleece, etc.
En av de främsta anledningarna mikrofiberhanddukar är betydligt mer absorberande än traditionella handdukar ligger i storleken på fibrerna. Mikrofiber består av fibrer som är otroligt fina - ungefär 1/100 av diametern på ett människohår. Denna fina struktur resulterar i en handduk med en mycket större yta jämfört med traditionella bomullshanddukar. Till exempel kan en typisk mikrofiberhandduk innehålla upp till 200 000 fibrer per kvadrattum, medan en traditionell bomullshandduk har mycket färre fibrer packade i samma utrymme. Den ökade ytan som de mindre fibrerna ger gör att mikrofiberhanddukar absorberar och håller mycket mer vätska än bomullshanddukar, som har en begränsad yta för att hålla kvar fukt.
Mikrofiberhanddukar är konstruerade med delade fibrer, vilket innebär att fibrerna är uppdelade i flera mindre trådar. Denna delade struktur skapar mikrokapillärer inom varje enskild fiber. Dessa kapillärer fungerar som små kanaler som effektivt drar in och håller fukt genom en process som kallas kapillärverkan. När vätska dras in i fibrerna, fångas den i dessa små kanaler och hålls på plats. Denna förbättrade förmåga att hålla kvar fukt gör att mikrofiberhanddukar kan absorbera fukt upp till sju gånger sin vikt i vatten, vilket vida överträffar förmågan hos traditionella handdukar. Däremot saknar traditionella bomullshanddukar, även om de är absorberande, denna intrikata inre struktur, vilket begränsar deras förmåga att fånga upp fukt lika effektivt.
Sammansättningen av mikrofiberhanddukar, vanligtvis en blandning av polyester och polyamid (nylon), förbättrar deras uppsugningsförmåga ytterligare. Polyester ger styrka och hållbarhet medan polyamid bidrar till de fuktavledande egenskaperna. Kombinationen av dessa två material skapar en handduk som utmärker sig inte bara i absorptionsförmåga utan också i livslängd. Den hydrofila (vattenattraherande) naturen hos polyamid hjälper handduken att dra till sig och hålla fukt, medan polyesterkomponenten ger strukturell integritet. Bomull, å andra sidan, är till sin natur mindre effektiv när det gäller att absorbera fukt eftersom den enbart består av cellulosafibrer, som inte fungerar lika effektivt på att fånga vätskor jämfört med de syntetiska fibrerna i mikrofiber.
Mikrofiberhanddukar är vanligtvis konstruerade med en högre täthet av fibrer per kvadrattum än traditionella handdukar. Detta innebär att fler fibrer packas i samma yta, vilket ökar handdukens förmåga att absorbera fukt. En väv med hög densitet fångar vätska inuti fibrerna och förhindrar att den rinner ut när tryck appliceras. Som jämförelse har bomullshanddukar, trots sin mjukhet, ofta lösare vävningar och större mellanrum mellan fibrerna. Dessa luckor resulterar i minskad förmåga att hålla kvar vätska, särskilt när en handduk vrids eller kläms under användning. De tätt packade fibrerna i mikrofiber ökar inte bara uppsugningsförmågan utan förhindrar också att handduken blir mättad för snabbt, vilket gör den mer effektiv för rengörings- och torkuppgifter.
Mikrofiberhanddukar utmärker sig när det gäller att hålla kvar fukt. Till skillnad från traditionella handdukar som kan släppa absorberat vatten när de urvrids eller används, fångar mikrofiberhanddukar fukt i kärnan av fibrerna. Detta innebär att de kan hålla på vätskan under längre perioder, vilket möjliggör en effektivare torkning. Rent praktiskt betyder detta att när du använder en mikrofiberhandduk för att torka av en yta, kommer den ofta att absorbera all vätska utan att lämna ränder eller behöva sköljas ur lika ofta. Denna överlägsna retention är ett direkt resultat av kapillärverkan och fiberstrukturen som nämnts tidigare, som samverkar för att förhindra att fukt kommer ut under tryck.